AI och hälsa är ett område fullt av möjligheter men också av komplexa utmaningar. I detta inlägg tittar vi närmare på hur vi bäst kombinerar teknik och empati för att skapa framtidens vård och arbetsliv.
AI fortsätter att revolutionera hälso- och sjukvården i rasande takt. Inom diagnostik har AI redan visat sig vara exceptionell på att analysera medicinska bilder och upptäcka sjukdomar, ibland med större precision än vad det mänskliga ögat förmår. Till exempel kan AI överträffa läkare vid tolkning av mammografibilder, vilket öppnar för snabbare och mer exakta diagnoser.
AI och hälsa – en etisk fråga
Nyligen publicerades en svensk studie som visar att ChatGPT kan skriva medicinska journalanteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare – utan att tumma på kvaliteten. I studien visste bedömarna inte om det var en AI eller en läkare som skrivit, och resultaten var minst sagt imponerande. Tänk om vårdpersonalen kunde frigöra mer tid för patientmöten genom att överlåta det administrativa till AI? Samtidigt uppstår nya, stora frågor kring etik, rättvisa och transparens. Hur säkerställer vi att de AI-system vi använder är rättvisa och går att förstå? Det är avgörande att vi inte skapar ”svarta lådor” där varken vårdpersonal eller patienter förstår hur beslut fattas.
AI kan fungera som en outtröttlig kollega som analyserar enorma mängder data snabbt och noggrant, men den är fortfarande beroende av kvaliteten på den data vi matar in. För patienterna innebär detta möjligheten till mer exakta diagnoser och snabbare behandlingar, men också ett ansvar att granska och ställa krav på hur tekniken används.
Det handlar om att hitta balansen: den mänskliga kontakten är oersättlig, men AI som ett kraftfullt beslutsstöd kan göra vården ännu bättre. En framtid där läkare använder AI för att fatta bättre beslut – utan att förlora det mänskliga mötet – är inom räckhåll.
AI och emotionell intelligens
En annan aspekt av AI:s utveckling är dess förmåga att förstå och förhålla sig till känslor. Emotionell intelligens ses ofta som människans unika styrka. Forskning visar att denna förmåga blir allt viktigare på arbetsplatser – att veta när det är dags att använda AI och när den mänskliga närvaron är avgörande, exempelvis vid känsliga samtal, personlig feedback eller kreativ problemlösning.
Men AI-modeller blir allt bättre även här. En ny demo, Hume, visar hur en chatbot tränats för att tolka känslor inte bara i vad vi säger, utan också hur vi säger det. Med hjälp av grafer analyseras parametrar som ilska, besvikelse eller glädje, och svaren anpassas därefter för att bli mer empatiska. Det är en wow-upplevelse att se tekniken, men det väcker också existentiella frågor: Om en AI kan ge lika bra emotionellt stöd som en psykolog – spelar det då någon roll att det inte är en människa som faktiskt bryr sig på riktigt? Får vi hjälp och tröst eller riskerar vi en känsla av ensamhet när den mänskliga kontakten saknas? Här finns mycket att fundera över gällande AI och hälsa när tekniken fortsätter att utvecklas.
Skräddarsytt träningsprogram med AI
Så till veckans AI-tips. För den som vill effektivisera sin träning kan AI användas på ett smart sätt. Genom att be en AI att ställa frågor om dina träningsvanor, kost och mål – och svara på dessa en i taget – får du ett skräddarsytt träningsprogram som verkligen utgår från din unika situation. AI:n kan till exempel fråga om din nuvarande träningsnivå, kostvanor och mål, för att sedan generera ett detaljerat schema vecka för vecka. Alternativt kan du klistra in en längre text eller träningsplan och be AI:n anpassa råden utifrån ditt behov. Men själva löpningen får du fortfarande stå för själv!
Denna blogg baseras på podden 7 minuter AI. >>Lyssna på podden. Och läs gärna om hur vi på JSC arbetar med applicerbar AI.