I en tid där AI utvecklas snabbt och där gränsen mellan verklighet och syntetisk information suddas ut, blir Brandolinis lag en viktig princip att förstå. Brandolinis lag belyser den asymmetri som finns mellan att skapa struntprat och att bemöta det – en lärdom som är avgörande för att navigera i dagens informationsflöde.
Vad är Brandolinis lag?
Brandolinis lag, även känd som ”Bullshit Asymmetry Principle”, säger att det krävs betydligt mer energi att bemöta och motbevisa nonsens än att skapa det. Denna regel blir alltmer relevant i en värld där AI kan generera bilder, videor och texter som är nästintill omöjliga att skilja från verkligheten.
Problemet med Brandolinis lag är att det skapar en obalans: medan det är enkelt att sprida felaktig information, krävs omfattande resurser för att analysera och verifiera sanningshalten. Det är en utmaning som påverkar allt från journalistik till politik och vår vardagliga interaktion med digitalt innehåll.
Brandolinis lag är förstås ingenting nytt. Redan 1710 skrev Jonathan Swift (du vet, satirikern och författaren, känd för Gullivers resor):
”Falsehood flies, and truth comes limping after it; so that when men come to be undeceived, it is too late, the jest is over, and the tale has had its effect: like a man who has thought of a good repartee, when the discourse is changed, or the company parted; or, like a physician, who has found out an infallible medicine, after the patient is dead.”
Lögnen är snabb – sanningen är det där botemedlet man hittar först när patienten är död. Men med AI är lögnen ännu snabbare än den var tidigare – åtminstone har den potential att vara det.
AI och märkning av innehåll
En diskussion som har fått ökad betydelse i sammanhanget är hur vi ska hantera AI-genererat material. Det föreslås att allt innehåll som skapats med AI bör märkas tydligt. Men detta förslag är inte helt oproblematiskt. I takt med att teknologin utvecklas kan vi hamna i en situation där det blir viktigare att märka det som faktiskt är på riktigt, snarare än det syntetiska.
Brandolinis lag blir särskilt relevant här, eftersom det innebär att mottagaren ofta får bära bördan att verifiera sanningshalten i det de ser. Två problem uppstår:
- Det blir enkelt att skylla på att något är AI-genererat för att undvika ansvar.
- Den drabbade måste bevisa att det som visas är verkligt, vilket kan vara både resurskrävande och svårt.
AI-skapat innebär inte per automatik falskt
För att komplicera saken ytterligare kan man konstatera att skiljelinjen mellan sanna och falska påståenden inte går mellan AI-genererat innehåll och manuellt skapat dito. Du kan använda AI för att illustrera en poäng som i alla avseenden är sann. Och även omvänt: du kan skapa ett falsk information med ”autentiska” bilder, texter, filmer. Kapaciteten för bullshit, dessvärre, är inte unikt för AI utan är en djupt mänsklig förmåga.
Sanningskompetens – ett verktyg för att hantera Brandolinis lag
För att hantera utmaningarna som Brandolinis lag innebär behöver vi utveckla en avgörande förmåga: sanningskompetens. Sanningskompetens hjälper oss att utvärdera och förstå information kritiskt, särskilt i en värld där AI ofta är en del av processen. Här är några strategier:
- Kontrollera källor: Vilka källor har använts och hur trovärdiga är de?
- Identifiera intentioner: Vad är syftet med att denna information förmedlas? Vem tjänar på att jag reagerar som jag gör? Här
- Vara misstänksam vid osannolika påståenden: Om något verkar vara för bra för att vara sant, är det ofta just det.
- Kalibrera misstro: Vi måste lära oss att balansera sunt tvivel med förtroende.
Brandolinis lag och autentisk kommunikation
Trots utmaningarna som Brandolinis lag presenterar, finns det hopp. När det blir lättare att fejka information, ökar vikten av autentisk och ärlig kommunikation. Transparens och tydlighet kring intentioner blir avgörande, och vi kan använda samma teknologier som skapar problemen till att bygga lösningar. Att förstå och tillämpa Brandolinis lag i praktiken innebär att vi behöver rusta oss med verktyg som hjälper oss att fatta informerade beslut – och i den verktygslådan ingår AI.