Erikshjälpen
– för barnen och världen de drömmer om

Med vår tjänst Modernt Arbetssätt har vi gett Erikshjälpen en kunskapsboost inom de digitala verktygen i Microsoft 365. Visst, det har underlättat deras samarbete och distansarbete, visst, det har gett en jämnare kunskapsnivå och hjälpt dem att spara tid, de är superglada och nöjda och allt sånt – men. Det är inte det vi tänkte skriva om. Vi vill få ett grepp på Erikshjälpens arbete, vad som driver dem och hur man förvaltar det stora ansvar som allmänhetens förtroende innebär. Över en kopp kaffe träffade vi Tomas Jönsson, ekonomichef, och Jonas Ekeroth, teamledare för företag och event, för att samtala om barn, världen, om meningen med allt och lite till. Ett långt samtal blev det. Och mycket trevligt.

Storytelling. Så kallas konsten att förvandla sitt företags historia till en engagerande berättelse, förmågan att utvinna ett ”varför” ur organisationens verksamhet. Företag i alla branscher arbetar med detta med skiftande framgång, och man kan i varierande grad lukta sig till hur förskönad storyn är. Erikshjälpens berättelse – från den blödarsjuke pojken Erik Nilssons engagemang i att uppmuntra andra sjuka barn, till livsomvandlande insatser för barn världen över – kräver dock ingen fantasi eller krystade värdeord. Berättelsen finns där, färdig och gripande, men fortsätter bli skriven genom organisationens oförtrutna arbete för barns rättigheter. Idag består Erikshjälpen av två organisationer: Insamlingsstiftelsen Erikshjälpen och Erikshjälpen Secondhand. Hela Erikshjälpen är först och främst en barnrättsorganisation. Gåvor/insamlade medel, bidrag och överskottet från ett 60-tal Secondhand-butiker går till Erikshjälpens arbete för en förändrad värld där barns drömmar får liv. Tillsammans med samarbetspartners driver de över hundra projekt i 16 länder.
– Våra partners är organisationer på plats lokalt som vi har haft väldigt långa relationer med. I de fall vi tar in nya partners gör vi väldigt noggrann research, vi måste vara hundra procent säkra på att pengarna förvaltas på det sätt som gåvogivaren förväntar sig, säger Jonas.

För barnen. Och världen de drömmer om. Så sammanfattar Erikshjälpen sitt uppdrag, som innefattar långsiktiga projekt för förändring. De talar mycket om skyldighetsbärare, det vill säga föräldrar, släkt, myndigheter, byhövdingar – kort sagt den vuxenvärld som i olika avseenden har skyldigheter gentemot barnen. De arbetar nära barnen och skyldighetsbärarna för långsiktiga förändringar i synen på barnens rättigheter.
– Tar vi Kenya som exempel så har vi kommit in och fått prata med Högsta domstolen där, vi har fått till ändringar och sett till att en lärobok om barnens rättigheter nu är standard i alla sociala universitetsutbildningar. Det påverkar barnen nu och tio-femton år framåt, säger Tomas.
– All vår verksamhet är långsiktig. Alltid, för det handlar om barnen i slutändan. Vi är inga agitatorer, inga lobbyister, vi jobbar med barnen, barnens rättigheter, med föräldrar, med familjer, vi bygger en förändring som inte är omstörtande utan långsiktig, säger Jonas.

Företag kan bidra – långt borta och på hemmaplan

Erikshjälpens projekt löper under 3-5 års tid, varpå förhoppningen är att civilsamhället i det aktuella området ska vara stärkt så att det goda arbetet fortsätter med hjälp av lokala krafter. Ett nu pågående projekt som JSC har fått förmånen att bidra till, handlar om flyttbara skolor i Bangladesh. Ett antal öar i Jamunafloden översvämmas med jämna mellanrum, eller eroderas plötsligt av det forsande vattnet, vilket innebär att skolorna då snabbt måste kunna flyttas. Erikshjälpen och partnerorganisationen Friendship förser skolorna på plats med flyttbara skolor som drivs av solceller, vilket ger tusentals barn möjligheten till distansundervisning med digitala medel.

Jonas, som ansvarar för företagssamarbeten, betonar vikten av att hitta projekt som stämmer överens med företagets identitet och drivkraft. Det handlar inte om att företag ska komma och dumpa en pengapåse, det är ett samarbete i ordets rätta bemärkelse, menar han. I vissa fall finns en tydlig koppling mellan företagets verksamhet och själva projektet – som IT-branschen och distansundervisning – men i andra fall kan kopplingen kännas något mer avlägsen. Då finns i många fall möjligheten för företag att engagera sig i lokala projekt, på orten där man verkar. Erikshjälpen håller på att lansera en satsning i Sverige under namnet Framtidsverkstäder.
– Många städer har utanförskapsområden, vilket de facto är ett problem. Som företagare på plats har du en närvaro där, du har anställda med barn på fritids som rör sig på fotbollsplanen och så vidare. Som företagare vill du oftast utveckla och förändra närområdet till det bättre, för dina anställdas, din egen eller andras skull. Med våra Framtidsverkstäder tar vi avstamp i utanförskapsområdena. Det handlar om att ge tillgång till bättre förebilder och stärka civilsamhället i det kvarteret. Man ser till att de föreningar som finns samverkar. Vi blir en katalysator för att dra igång gräsrotsarbetet där man skapar möjligheter för barn och ungdomar. Utanförskapsområde blir till möjlighetsområde, säger Jonas.

Framtidsverkstäder finns redan i Helsingborg, Uppsala, Motala, Borlänge och Linköping och man har flera andra städer på gång. Arbetet utgår från secondhandbutikerna, dit man anställer drivna människor – ofta socionomer och liknande – som engagerar sig i området.
– Det är klart att företag på den orten vill vara med och utveckla detta, bostadsbolag, lokala ICA-butiker och så vidare, säger Jonas.

Förtroendet vårdas ömt

Erikshjälpen åtnjuter ett högt förtroende som en seriös aktör i allmänhetens ögon. Människor anförtror dem med pengar som de förutsätter hamnar i goda händer för positiva förändringar runtom i världen. Så hur gör man egentligen för att förvalta detta stora förtroende?
– På ett sätt är det jätteenkelt. Vi är i en förtroendebransch. Direkt vi gör ett fel så naggas vårt förtroende. Vi får inte göra fel. Det är något som alla i det här huset tänker på, vi får inte göra fel. Det förtroende som vi byggt upp under 75 år kan raseras såhär, säger Jonas och knäpper med fingrarna.
– Vi har ett 90-konto. Det regelverket säger att man får använda 25 procent till insamlingskostnader. Vi ligger på tio procent. De pengar som folk skänker ska gå till rätt ändamål. Det är något vi jobbar med och pratar om varje, varje, varje dag. Jag upplever att de som jobbar här verkligen vill jobba här, man har inte sökt det här jobbet som vilket jobb som helst. Samtidigt som ledningen, med Daniel Grahn i spetsen, verkligen betonar de tre ben vi står på: Eriks anda, barnkonventionen och en kristen människosyn. Hela tiden, säger Tomas.

Erikshjälpens värderingar mynnar ut i beslut som påverkar verksamheten på alla områden. Ta bildpolicyn, exempelvis, som säger att de aldrig ska använda motiv på barn i utsatta lägen.
– Om man presenterar ett barn som gråter så griper det tag i allas hjärtan och man kanske får mer pengar, men så vill inte vi göra. Vi vill visa ett barn vars liv har förändrats till det bättre. Vi spelar inte på känslorna på det sättet. Vi tycker inte att det är rätt att framställa barn som offer utan vill visa dem som förändringsaktörer, säger Tomas.

Second hand och barnrättsarbetet hand i hand

Vi har inte skrivit så mycket om second hand-butikerna, men dem känner du ju redan till ganska väl. Du har varit där, botaniserat, köpt en Ranelidbok för 20 spänn, kanske en sammetssoffa till och med. Second hand-butikerna genererar en stor andel av medlen till arbetet för barns rättigheter. Men arbetet som pågår där har även ett egenvärde, inte minst ur socialt hänseende. Här samlas volontärer och anställda, det finns samarbete med frivården så att de som avtjänar straff med fotboja kan slussas in på arbetsmarknaden, det är en plats för integration och gemenskap – och på allt fler ställen startas framtidsverkstäder.
– Vi har väldigt länge haft en sverigeinriktning utöver vårt internationella arbete. Men skillnaden är att för tio år sedan gav vi pengar till några som gjorde jobbet, nu tycker vi att vi har en så stark position, med second hand-butikerna som utgångspunkt, att vi kan göra jobbet själva. Vi hade inte kunnat göra det om vi bara varit barnrättsorganisation eller bara varit en second hand-rörelse. Styrkan ligger i kombinationen, i det här konceptet som vi kallar framtidsverkstäder, avslutar Tomas Jönsson.

Är du intresserad av att veta mer om Erikshjälpen och deras företagssamarbete?
Läs mer här 

På JSC drivs vi av att skapa tid till det som är viktigt. Tillsammans med oss kan du stärka din konkurrenskraft och arbetsmiljö genom att ta del av våra IT-tjänster. Är du nyfiken på JSC och vad vi kan göra för ert företag? Ta del av vårt erbjudande av tjänster eller se fler av våra kundcase!