Artificiell intelligens (AI) är idag en oumbärlig del av vår vardag, från röstassistenter till avancerade algoritmer som revolutionerar forskning och industri. Men hur började denna resa? I detta blogginlägg utforskar vi AI:s historia och några av de mest avgörande ögonblicken, med fokus på banbrytande teknologier och visionära personer som format utvecklingen.
Alan Turing – AI:s visionära grundare
1940-talet och 1950-talet markerar AI:s födelse, och mycket av dess tidiga framgångar kan kopplas till Alan Turing, en av historiens mest inflytelserika vetenskapsmän. Turing föddes 1912 i London och visade tidigt en extraordinär begåvning inom matematik och naturvetenskap. Vid Cambridge University lade han grunden för beräkningsmatematik, en disciplin som blev avgörande för att förstå och utveckla moderna datorer.
Under andra världskriget spelade Turing en avgörande roll vid Bletchley Park, där han ledde arbetet med att knäcka den tyska Enigma-koden. Enigma användes av tyskarna för att kryptera militära meddelanden och ansågs länge vara omöjlig att dekryptera. Turing och hans team utvecklade en maskin som simulerade Enigmas inställningar och använde algoritmer för att hitta rätt kombination. Denna insats tros ha förkortat kriget med två år och ha räddat miljontals liv.
Efter kriget fortsatte Turing att utforska datorvetenskap och artificiell intelligens. I sin banbrytande artikel från 1950, ”Computing Machinery and Intelligence”, ställde han den provocerande frågan: Kan maskiner tänka? För att besvara denna fråga föreslog han Turingtestet, ett experiment där en maskin anses ha mänsklig intelligens om en människa inte kan avgöra om den kommunicerar med en maskin eller en annan människa. Turing föreslog också konceptet med ”universella maskiner”, som idag är känt som Turingmaskiner – en teoretisk modell som beskriver hur en dator kan simulera vilken algoritm som helst.
Trots sina banbrytande bidrag blev Turings arbete hemlighetsstämplat fram till 1970-talet, och han fick aldrig det erkännande han förtjänade under sin livstid. Tragiskt nog tog han sitt eget liv 1954 efter att ha utsatts för förnedrande behandling på grund av sin homosexualitet, som vid den tiden var olaglig i Storbritannien. Hans arv lever dock vidare, och han har efter sin död blivit hyllad som en av de största vetenskapsmännen i modern historia.
Eliza – Den första chatboten
I mitten av 1960-talet tog AI sina första steg mot att interagera med människor på ett sätt som efterliknar mänsklig kommunikation. 1966 utvecklade Joseph Weizenbaum Eliza, ett av de första programmen som kunde simulera mänsklig interaktion. Eliza byggdes för att efterlikna en psykoterapeut och använde enkel mönstermatchning för att generera svar baserade på användarens inmatning.
Trots sin begränsade förmåga skapade Eliza en illusion av förståelse. Många användare upplevde att de samtalade med en empatisk människa, vilket väckte starka reaktioner och ledde till att människor anförtrodde sig till programmet. Weizenbaum själv blev både överraskad och oroad över hur snabbt människor projicerade mänskliga känslor och egenskaper på Eliza. Han började ifrågasätta de etiska konsekvenserna av AI och varnade för att överdriven tillit till maskiner kunde leda till avhumanisering och en förlust av empati.
Eliza revolutionerade naturlig språkbehandling och blev en föregångare till dagens avancerade chattbotar och röstassistenter, som Siri och Alexa. Trots sin enkelhet hjälpte den till att forma forskningen kring AI och väckte viktiga frågor om teknikens roll i människors liv.
Deep Blue – När AI besegrade människan i schack
1997 inträffade en historisk händelse inom AI när IBM:s superdator Deep Blue besegrade världsmästaren i schack, Garry Kasparov. Kasparov var en av de största spelarna genom tiderna och känd för sitt strategiska geni och sin intensiva konkurrensanda.
Deep Blue var inte vilken dator som helst – den kunde analysera upp till 200 miljoner schackdrag per sekund, vilket gjorde den till en överlägsen motståndare. Matchen mellan Kasparov och Deep Blue fångade världens uppmärksamhet. Många trodde att en dator aldrig skulle kunna slå en mänsklig mästare i ett spel som krävde så mycket intuition och strategi.
Efter sex matcher stod Deep Blue som vinnare med tre och en halv poäng mot Kasparovs två och en halv. Denna milstolpe visade att AI kunde överträffa människan inom vissa områden och inspirerade fortsatt forskning inom maskininlärning och AI.
AlphaGo – AI triumferar i Go
2016 tog AI ytterligare ett stort steg när Google DeepMind:s AlphaGo besegrade världsmästaren Lee Sedol i det uråldriga spelet Go. Go är känt för sin komplexitet och kräver intuition, kreativitet och erfarenhet – egenskaper som länge ansetts vara unika för människor.
AlphaGo tränades genom maskininlärning, där den matades med tusentals mänskliga Go-partier och sedan spelade miljontals gånger mot sig själv för att utveckla sina färdigheter. I den första matchen chockade AlphaGo världen genom att vinna över Lee Sedol. Under den andra matchen gjorde AlphaGo ett drag, känt som drag 37, som först ansågs vara ett misstag men senare visade sig vara ett genialt drag.
AlphaGo vann fyra av fem matcher och visade att AI inte bara kunde bemästra komplexa spel utan också överträffa mänsklig intuition och strategi. Utvecklingen av AlphaGo ledde senare till AlphaGo Zero – en AI som lärde sig spela Go helt utan mänsklig data, en milstolpe som visade att AI kunde skapa kunskap från grunden.
Transformer – Revolutionen inom AI
2017 förändrades AI:s utveckling radikalt med introduktionen av Transformer-arkitekturen. Tidigare bearbetade AI-modeller text sekventiellt, ett ord i taget, vilket begränsade deras förmåga att förstå långa och komplexa sammanhang. Transformers använder istället en teknik kallad ”attention”, där modellen kan tolka flera delar av en text parallellt.
Transformers banade väg för system som OpenAI:s GPT-modeller, som kan generera text som är nästan omöjlig att skilja från mänsklig skriven text. Transformers blev grunden för många av dagens AI-system och möjliggjorde utvecklingen av avancerade tillämpningar inom kreativt skrivande, översättning och frågesvar.
ChatGPT – AI för alla
I november 2022 nådde AI sin bredaste publik hittills genom lanseringen av ChatGPT. På bara fem dagar skaffade sig tjänsten en miljon användare, och inom tre månader hade den nått 100 miljoner – en hastighet som saknar motstycke i teknikhistorien.
ChatGPT bygger på Transformer-arkitekturen och kan förstå och generera naturligt språk med en flexibilitet som överträffar traditionella chattbotar. För första gången blev AI tillgänglig för alla, och människor utan teknisk bakgrund kunde använda den för att skriva, programmera, lösa problem och mycket mer.
Framtiden för AI
AI:s resa har varit en berättelse om mänsklig nyfikenhet, kreativitet och teknologisk innovation. Men med stor kraft kommer stort ansvar. Etiska frågor kring integritet, datasäkerhet och bias är avgörande för att AI ska fortsätta att gagna mänskligheten.
Framtiden för AI är både spännande och utmanande, med oändliga möjligheter att lösa globala problem och förbättra våra liv. Vi är bara i början av denna resa, och AI:s historia visar att mänsklig uppfinningsrikedom kan förändra världen.
Denna blogg baseras på podden 7 minuter AI. >>Lyssna på podden. Och läs gärna om hur vi på JSC arbetar med applicerbar AI.